KoRn Fan Video

När jag var på KoRn-konserten blev jag tillfrågad av Sébastien Paquet, KoRns officiella fotograf som också hade hand om alla VIP-aktiviteter, om jag kunde tänka mig att bli intervjuad framför kameran eftersom han tyckte att jag hade något värt att berätta på grund av porträtten jag hade med mig bland annat.

Det resulterade i en video på nästan 7 minuter som handlar om mig och vad KoRn betyder för mig. Det var spännande och nervöst innan jag själv fick se den första gången och det var naturligtvis lite nervöst innan den publicerades. Men igår publicerades den i ett musikmagasin som heter Loudwire som just nu, varje vecka, publicerar ett nytt KoRn Fan Video Testimonial. Idag publicerades det också på KoRns youtubekanal.

Annonser

Speed paintings

Jag har gjort två akvareller till för kameratestet hos smartson, det blev ett porträtt av min son som han såg ut för 18 år sedan och ett porträtt av min favoritsångare (som ni ju säkert vet vem det är vid det här laget) Jonathan Davis, KoRn.

Porträttet av sonen är inspelat med Fast motion i hastghet x4 för att sedan speedas upp till det dubbla i Premiere Pro. Porträttet av Jon är inspelat i intervalläge på 10 sekunder och den är också uppspeedad till dubbla hastigheten för att jag inte vill ha för långa videos i testet.

Canon LEGRIA mini X

Jag har blivit uttagen som testpilot för en liten videokamera via Smartson i kategorin Konst/Målning. Kameran heter Canon LEGRIA mini X och är liten och smidig.

Canon LEGRIA mini X

Canon LEGRIA mini X

Det tog inte lång tid att begripa hur man skulle filma. Den har två film/fotolägen Vidvinkel eller Närbild. Första kvällen tog jag ett foto på mig själv där jag satt framför datorn och nästan hela vardagsrummet syns i bilden.

Första bilden

Första bilden

Hittills har jag gjort 2 time laps på porträtt som jag målar. Det första jag gjorde var att filma när jag målade porträttet som jag gav bort till Munky. Där använde jag mig av intervallinspelning i 10-sekundersintervaller.

Den andra filmen jag gjorde är på porträttet jag målade av mig och Jonathan Davis efter konserten. Där använde jag intervallinspelning i 5-sekundersintervaller.

Jag tycker nog att 10-sekundersintervallerna gav en roligare effekt plus att den videon fick mera lagom längd. Nu tog det andra porträttet något längre tid att måla men 4 minuter hade nog varit bättre än 8 minuter tror jag.

Nästa gång ska jag för det första testa att spela in med ”fast motion” för att se hur det blir och för det andra ska jag försöka lägga ljud på. När man filmar med intervall så spelar den inte in något ljud och jag misstänker att det är det samma när man spelar in med ”fast motion”.

Ett par videos från konserten

Jag hamnade så till att jag var tvungen att hålla videokameran över huvudet när jag filmade så jag har inte så många videos med hela låtar tyvärr. Men jag har laddat upp ett par videos till mitt youtubekonto. Den första är inte en hel låt men den andra videon är så gott som hela ”Narcissistic Cannibal. Det kommer kanske fler snuttar senare.

KoRn 9 Maj

Fredagen blev en riktig drömdag! Vilken häftig upplevelse.

Det började med att vi blev uppropade och fick våra VIP-brickor vid 17-tiden. Sedan Meet and Greet där vi fick träffa alla medlemmarna. Först kom Brian som tog god tid på sig och pratade med alla fans som stod uppradade. Det enda jag ångrar är att jag inte kom ihåg att ta ett ordentligt foto men jag var så upptagen med att ge de gåvor jag hade med mig. Jag hade ju målat var sitt akvarellporträtt samt köpt var sin t-shirt med min design åt dem.

Min t-shirtdesign

Min t-shirtdesign (gammal bild på mig)

Brian skriver sin autograf på min arm

Brian skriver sin autograf på min arm

Ray med sitt porträtt

Ray med sitt porträtt

Fieldy skriver autograf

Fieldy skriver autograf

Jag och Munky

Jag och Munky

När Jonathan kom ut fick vi inte ta några foton men det gjorde inte så mycket eftersom jag ju skulle träffa honom efter showen.

När Meet and Greet var slut så fick jag vänta en stund innan Sébastien kom och hämtade mig för min baslektion med Fieldy. Baslektionen var nog det jag uppskattade mest på hela kvällen. Jag fick lära mig fyra slap- och strumövningar som jag nu kommer att öva intensivt på. Fieldy var väldigt rar, trevlig och uppmuntrande och han beundrade till tatuerade porträtt av honom.

Baslektion med Fieldy

Baslektion med Fieldy

När Sébastien eskorterade mig ut från baslektionen (som tog cirka en halvtimme) så frågade han om han fick göra ett reportage om mig och om han i så fall fick intervjua mig efter Listening session. Jag kände mig väldigt nervös men tackade ja, eftersom jag själv tycker det är kul att se de videos han brukar ta av hängivna fans, och hade då konserten på mig för att komma på vad jag ville säga. Nervöst!

Strax efter 20 blev vi hämtade för att placera oss på scenen och strax efter drog konserten igång. Det var coolt att stå så nära!

Min vy från scenen

Min vy från scenen

Konserten var precis så intim och fantastisk som jag hade trott. Set-listan innehöll en bra blandning av gammalt och nytt och många favoriter.

Efter konserten fick vi vänta ganska länge på att Jonathan skulle bli klar och redo för listening session men Seb tog hand om oss på bästa sätt med vattenflaskor och pizzabitar.

Vi fick lyssna på tre låtar i Jons mobila studio och de var riktigt tunga och jag ser fram emot att de ges ut.

Sen var det dags för korttagning. Ser jag lycklig ut eller?

Jag och Jon

Jag och Jon

Kvällen avslutades med intervju framför filmkamera och det ska bli väldigt spännande vad han kan knåpa ihop utav detta. Blir det bra så lägger jag väl ut en länk här i bloggen 😉 00:45 kom jag därifrån och då var jag ganska mör och hungrig ska jag säga.

Väl hemma hos vännen Eva bjöds det på ost och kex och vin och sen somnade jag i samma stund jag la ner huvudet på kudden.

Som sagt, en magisk kväll!

På vägen hem passade jag på att stanna till hos vännen Daniel på Headbanger Tattoo för att tatuera de autografer jag hade fått så nu finns de permanent på min arm 🙂

Autografer

Autografer

Korn-konsert i Maj

Korn kommer till Stockholm i Maj och äntligen blir det en riktig konsert och inte festival. Det betyder att det finns VIP-biljetter och jag har köpt två stycken till mig själv. Man måste passa på! Dels ska jag få en baslektion av Fieldy före konserten och så ska jag få se Jonathans mobila studio och lyssna på nya låtar efter konserten.

Ni kanske kommer ihåg att jag målade ett porträtt på sångaren i Papa Roach? Ett porträtt som jag sedan glömde ta med mig…

Den här gången har jag målat porträtt på alla medlemmarna och jag tänker inte glömma dem hemma!

porträtt-gåvor-korn

Ber om ursäkt för den taskiga fotokvaliteten.

Porträtt och musik

Det var värst vad tiden går. Mycket har hänt sedan jag var på konserten i November! Jag har målat massor. Ett porträtt har letat sig hela vägen till USA. Jag målade ett porträtt på Fieldy, basist i Korn. En av hans vänner fick se det på min Instagram och frågade om det var möjligt att han kunde ge porträttet till Fieldy. Så jag gjorde ett print på ett finare Linnepapper och skickade till USA. Jättekul och hur coolt som helst!

Fieldy med mitt porträtt

Fieldy med mitt porträtt

Jag har också börjat spela bas! För två månader sedan köpte jag en elbas och en förstärkare och satte igång att lära mig att spela. Det är hur kul som helst! Jag spelade ju olika instrument när jag var barn men teorin har jag fått lära mig om igen. Jag gör några pdf:er med musikteorin för att lära mig själv, jag kommer att lägga ut dem här för nerladdning ifall det är någon som är intresserad. Jag har till att börja med gjort kvintcirkeln från scratch bara för att lära mig hur den är uppbyggd. Jag har också gjort två pdf:er som visar alla durskalorna i kvintcirkeln, den ena beskriver iss-skalorna (#) och den andra ess-skalorna (b), se nedan:

Kvintcirkel
Kvintskalor Dur #
Kvintskalor Dur b

Korn kommer till Fryshuset den 9:e maj! Och jag har köpt två VIP-biljetter till mig själv, Double Platinum VIP Experience (Listening Session) med Jonathan Davis och Double Platinum VIP Experience (Bass Lesson) med Fieldy. Det är knappt jag tror att det är sant. Men tiden går fort och snart är vi där! Bara en dryg månad kvar nu 🙂

Jag ska försöka skärpa mig med bloggandet och uppdatera med de bästa av mina målade porträtt de närmaste dagarna.

Lite musik för kvällen

I väntan på det nya albumet, The Paradigm Shift, som släpps om knappt två månader, lyssnar jag på gamla Korn-låtar. Han hade väldigt annorlunda röst i början, Jonathan Davis, mera plågad.

Ibland behöver jag lyssna på lite argare, råare låtar och det är de gamla låtarna bra till:

Och så låten som gör så ont i hjärtat att lyssna på, en stark låt:

Sen har de ju gjort några favoritvideos också!

Den här är bara rolig:

Jag gillar särskilt slutet, där bandmedlemmarna faller isär i remsor på slutet:

Det onda mot det goda, där Korn representerar det onda och Angelina Jolie det goda. Gillar CGI:n i den här videon:

Den här är bra för att den är fantasifull och börjar och slutar som tecknad film. Jag gillar särskilt partiet när kulan kommer in i rummet där Korn står och spelar, där Jonathan gör sin grej. Den här låten spelade de på Metaltown och den var bara sååå bra! Jag önskar bara att Jonathan hade haft kilten på sig i Göteborg. Under den här perioden var han ju också extremt snygg:

Den här låten finns på skivan efter den förra låten, men videon tar vid där den förra slutar. Jag gillar budskapet och skulle ha gillat att ha Korn i en liten låda, att plocka fram när tonåren kändes svår:

En av mina favoritlåtar. Jag gillar kläderna Jon har på sig och basen är så härlig, ska helst lyssnas på ganska högt:

Jag får väl ge mig där även om det finns många fler än dessa som är bra! Själv kan jag nog aldrig lyssna mig mätt och så gott som alla låtar är favoriter!

Mera skapande

Det är sluttampen på semestern. På onsdag börjar allvaret igen med tidiga morgnar och 11-timmarsdagar. Jag hoppas bara att jag kan hålla kvar den energi jag samlat på mig under semestern så jag kan fortsätta måla på kvällarna.

Jag gjorde ett nytt porträtt på Jonathan Davis. Bakgrunden blev lyckad men porträttet jag valde var svårt, ett där han sjunger och jag fuckade upp munnen så det tänker jag inte visa här.

Jag fortsatte med ett porträtt på en av mina favoritskådisar, Keanu Reeves, och det blev riktigt bra. Visst jag är inte i någon världsmästarklass vad gäller akvarellmåleri men jag känner mig mycket nöjd med den utveckling jag har haft sedan jag började måla för två år sedan.

Keanu Reeves

Keanu Reeves

Sen blev det en dags paus i kreativiteten. Det måste man också lägga in för att inte tappa bort sig. Man måste dra sig tillbaka och slicka sina sår och ladda om när man gör något som man själv tycker blir misslyckat.

Så därför bestämde jag mig för att inte sluta med ett misslyckat porträtt på min favoritsångare utan göra ytterligare ett som kanske kunde bli lyckat som helhet. Det är svårt att komma dit just när det gäller Jonathan Davis eftersom han är min all time favorit och jag gärna vill att varje detalj ska vara perfekt. Nåväl, jag tycker detta blev helt ok.

Jonathan Davis

Jonathan Davis

Jag har tre personer till som jag har tänkt ut att jag vill måla porträtt av. Det är personer som inspirerar eller som jag helt enkelt tycker är väldigt bra. Jag återkommer med dem när de är klara. Ett har jag redan påbörjat.

Metaltown

Tre härliga, underbara, ansträngande dagar!

Min första festival avlöpte mycket bra och jag är imponerad över organisationen och säkerheten.

Festivalen öppnade klockan 15 på torsdagen så jag tog tåget ner till Göteborg på förmiddagen, var framme strax efter 12. Vid halv ett hämtade Börje, Gunilla och Ida upp mig vid stationen. Vi åkte hem till Börje och Debbie, där vi skulle sova under festivalen, lämnade av allt som inte skulle med in på området och Debbie bjöd på lite äggröra och bacon. Det var väldigt gott eftersom jag inte hade ätit sedan frukosten, före tågresan. Vi hann med att handla lite förnödenheter innan vi åkte ut till festivalområdet också.

Första dagen fick vi användning för våra regnponchos för då kom det sånt där fint regn, ingen riktig skur utan mer som spray som flög i luften emellanåt. Den här första dagen var det inte så speciella band utan vi rekade läget och kollade runt. Matmässigt var det en katastrof om man inte äter kolhydrater. Några falaflar med sallad hittade jag och det var allt jag åt resten av dagen. Det var endast en scen på festivalområdet som var öppen denna dag plus campingscenen. De band vi såg på stora scenen var Thundermother, Bombus och Turbonegro. Fast Turbonegro såg vi inte mer än ett par låtar av för vi tyckte alla tre att de var rätt värdelösa. Höjdpunkten för dagen blev istället Eyes Wide Open på campingscenen. De spelade mellan 20:30 och 21:00 (tror jag) och det fick avsluta vår första festivaldag.

Vi tog festivalbussen in till centrum och spårvagn ut till Börje och Debbie.

Andra dagen åkte vi inte in förrän vid 3-tiden.  Det var skönt väder, inget regnmoln i sikte utan sol med lite molnighet. Jag stekte champinjoner och ägg och åt med ett par rågbrödsskivor med ost så jag skulle få något vettigt i magen. De band vi lyssnade aktivt på den här dagen var Soilwork, Carcass, Danko Jones och Ghost. Hörde också Sabaton på avstånd. Kvällen avslutades med Slipknot men vi stannade bara ett par låtar, ingen av oss tyckte egentligen att de var särskilt bra men det är kul att åtminstone ha sett dem. Jag hittade inget vettigt att äta alls den här dagen så det blev bara en halv liten påse med rostade, saltade cashewnötter och en lightläsk. Tur att jag grundat så rejält innan vi åkte ut!

Tredje dagen var dagen jag hade sett fram emot och som egentligen var själva syftet med att åka på festivalen. Vi åkte in till klockan 14 eftersom Love & Death spelade kvart över fyra. De ville jag absolut inte missa! Solen sken och det var fantastiskt väder hela dagen! Jag hamnade mitt framför scenen, precis bakom de som stod och höll i barriären framför scenen. Jag fotade lite men det mesta blev suddigt. Och när musiken drog igång började alla hoppa vilt runtomkring mig så jag gick ganska snart bakåt för att inte få en armbåge i ansiktet.

Head var försenad så framträdandet blev bara en halvtimme istället för 45 minuter, vilket var en liten besvikelse. Det var inte särskilt bra ljud, så jag kunde knappt urskilja vad Head sa mellan låtarna och det var svårt att höra vilken låt de spelade. Trots allt kul att ha sett dem. Dessutom hann jag med att se Fieldy som stod vid mixerbordet och åt något ur en påse, det var en bonus som hette duga! Senare fick jag höra att även Ray hade stått där.

Suddig Head

Suddig Head

Suddig Fieldy

Suddig Fieldy

Resten av dagen tog vi det ganska lugnt, vi hittade en gräsplätt där vi bredde ut regnponchosarna och satte oss. Gunilla var iväg till minsta scenen några gånger, för det var band som passade hennes smak som spelade där. Ida och jag satt mestadels kvar och väntade på huvudakten. Inte heller denna dag hittade jag något vettigt att äta, så jag åt upp resten av cashewnötterna och drack en lightläsk. Men jag hade ju grundat lika bra som dagen innan så jag klarade mig ganska bra ändå, kände mig i alla fall inte hungrig.

Medan vi väntade på Korn träffade vi på två killar som också var där för deras skull. Den ene av dem var i alla fall ett stort Korn-fan och hade rest ända från England för att se dem. Honom gav jag en av mina special-t-shirtar. Han blev superglad. Träffade också på ett annat Korn-fan, som jag har som vän på facebook, och gav även henne en t-shirt.

Korn skulle spela 23:45 men redan när Meshuggah slutade sin spelning på den scenen, klockan 21:45, gick jag och Ida och ställde oss framme vid räcket (eftersom vi redan sett Head så ställde vi oss på Munkys sida). Gunilla satte sig på lite mera avstånd och tog hand om våra väskor. Jag och Ida fick perfekta platser, en aning utanför själva scenen, men längst fram. Framför bashögtalarna märkte vi när de testade musiken. Första gången de testade basen blev vi båda ganska överraskade av känslan och liksom studsade till. Måste sett kul ut hahaha.

Korn började spela på utsatt tid och det var så jäkla bra att jag nästan kände mig andlig! Jonathan lät helt otrolig live, hans röst var fantastisk och höll mycket bra under hela konserten. Det var en otrolig känsla att stå så nära scenen! När Fieldy spelade på basen kändes det i hela kroppen och det var en otroligt skön känsla. Han var dessutom väldigt närvarande på scenen, kom fram till vår kant flera gånger och tittade direkt på oss i publiken. Han log och såg så himla glad ut! Munky var också framme några gånger, men han tittade längre ut i publiken så det kändes inte som vi fick samma kontakt.

Korn, inget bra foto men man ser ganska bra vilken bra plats jag hade.

Korn, inget bra foto men man ser ganska bra vilken bra plats jag hade.

Det var i vilket fall helt otroligt att se dem live och både Ida och jag tyckte tiden gick alldeles för fort, vi hade gärna stått kvar ett par timmar till. Det var helt klart värt det att ställa sig och vänta i två timmar för att få så bra platser. Korn slutade spela 1 och efter lite väntan vid bussen och sedan taxi från stationen så var vi hemma hos Börje och Debbie klockan 3. Jag somnade strax efter att jag lagt ner huvudet på kudden.

Klockan sex var det dags att gå upp igen, äta lite frukost, dricka lite kaffe och sedan packa ihop grejjerna för den här gången. Vi tog taxi in till stationen och mitt tåg avgick som det skulle 07:35. Det gick till Kristinehamn och sedan skulle jag vidare med buss. Träffade på JJ (och hans kompis) som kände igen mig från korn.com så vi stod och pratade en stund. Såklart fick JJ också en av mina t-shirtar. Det kom en buss som inte hade rätt nummer och som det inte stod att den skulle gå till Karlstad så ingen av oss fattade att det var den bussen vi skulle med. Bussen åkte iväg och ingen mera buss kom. Så där stod vi. Som tur var kunde JJ fixa skjuts och jag fick åka med och blev avsläppt vid universitetet, tack för det! Skönt att komma hem!

När jag kom hem sov jag i tre timmar men sen kände jag mig fit for fight igen!

Jag hittade en del grejjer som jag köpte, två Korn-vinyler (nytryck såklart men ändå); Life is Peachy och Korn III i Bengans tält. 4 Korn-patchar och en Issues-flagga. Jag köpte också en Korn-t-shirt i merchandise-tältet.

Sammanfattningsvis har det varit en fantastiskt rolig festival, kroppen blev sliten men sällskapet och musiken kompenserade för det. Tack Börje och Debbie för att vi fick sova hos er! Tack Börje för att du skjutsade ut oss alla tre dagarna! Och tack Gunilla och Ida för att jag fick dela den här fantastiska upplevelsen med er!